1. |
Evan's gone missing
03:16
|
|||
|
Thankyou for pissing me off
to the degree that I had
nothing left to say.
You put on the table
all the shallow things
people say about me.
I wasn't late to reply,
although I regretted it right away.
But thank you, for making me react,
I've felt so dead inside.
I think of you now, in a car,
on your way somewhere,
with no tomorrow and only a snapshot
of yesterday.
We got off on the wrong foot,
I guess we will stay that way.
Rant with all your venom now,
you'll thank me one day.
You tried to reduce me,
to the differences you saw,
but you've reduced no one but you.
Fuck you, Evan
you've gone missing
from all the nice places
you could be.
If you go missing,
who's gonna miss you,
not me.
Not the girl you fucked
in Hong Kong or that man
under the Bodh Gaia tree.
Evan, go ahead, don't leave room
for love or poetry
in your wicked little world.
Just pack your weightless gear
and head back on the road.
Fuck you, Evan
you've gone missing
from all the nice places
you could be.
|
||||
2. |
Jag målade floden
02:55
|
|||
|
Vi brukade gå ner till floden, floden är jättebred i mitt land.
Bred som ett höghus, som hela sjön här -
så bred är den och jätteström.
Skitig är den också, folk slänger allt möjligt i den,
till och med bilar, till och med bilar.
Under kriget slängde de kroppar i den också,
det gick inte att bada, de flöt upp överallt.
Jag och mina vänner brukade gå ner till floden,
vi gjorde upp en eld och rökte braj,
jag brukade ha med min gitarr, hon hette Mitra, hon hette Mitra.
På sommaren måste man vänta tills solen går ner med att gå ut.
Det är så hett mitt på dagen, att håret torkar
så fort du kliver ur floden.
Vi brukade sitta vid elden i flera timmar och prata,
jag spelade och vi sjöng låtar från mitt land.
Jag och mina vänner gillar rock,
inte sån där pop för byfånar, men rock,
I mitt land finns mycket bra rock.
Min favoritsångare dog av en heroinöverdos,
en av hans låtar heter “du är som heroin”
om man översätter den.
Ibland satt vi kvar hela natten,
jag brukade gå hem när solen började gå upp.
Det är min favorittid på dygnet, precis när solen börjar gå upp.
När jag kom hem brukade jag sätta mig och måla,
jag kokade kaffe,
ibland var mamma hemma, vi drack kaffe på balkongen.
Sen kunde jag måla i flera timmar,
jag målade floden, jag målade floden.
Det finns ingen sån flod här, I mitt land är allt så stort.
|
||||
3. |
Lily
02:32
|
|||
|
Lily broke back into my heart,
I don't remember
why I got mad.
She just tends to give me reason.
She left the stove on again,
she left my door open
to the street.
Without notice she is here,
without notice she is gone.
Lily, Lily, Lily, Lily.
She's back on my
doorstep again
asking me for shelter and I
can't say no to such a
good girl.
All she owns fits in her purse.
Her closet's on my floor.
Her hair changes color
like the willful sky.
She is running
from city to city.
Oh, Lily, Lily, Lily.
You and your purple hair
and your charming ways.
I can not make sense of you
and in my foolish head
I think you'd be
better off if you
just took my advice.
But, honey you look good
even when you're on the run,
from no one and it all.
Lily.
Lily broke back into my heart,
I don't remember
why I got mad.
She just tends to give me reason.
|
||||
4. |
Poseidon
03:53
|
|||
|
Jag gick längs avenyn och vattennymferna såg ner på mig
från sina moln, de sjöng;
“allt går inte att göra vetenskap av.”
Jag var ändå trött och tröstlös och grät bland regn och vågor,
där jag gick längs kajerna och sökte poseidon bland alla kalla skurar.
Min frihet är vad jag har och jag ber inte om ursäkt för den mer.
Om du söker någon som är mjuk som ett barn, sök henne inte här.
Jag ville att alla skulle glömma, jag gicks till havet blev land.
Jag gick tills vägen slutade i en förort någonstans.
Låt alla glömma oss, så jag får bli den som själv berättar.
Låt alla glömma oss, så jag kan minnas vem jag är.
Min frihet är vad jag har och jag ber inte om ursäkt för den mer.
Om du söker någon som är mjuk som ett barn, sök henne inte här.
För hans gudar var aldrig mina, jag blir aldrig en god kvinna i hans mytologi.
Jag blir aldrig trygg och vacker på en piedestal.
Jag går hellre fri och ensam, längs en dammig, omärkt väg.
Min frihet är vad jag har och jag ber inte om ursäkt för den mer.
Om du söker någon som är dig till lags, sök henne inte här.
|
||||
If you like Katja Castberg, you may also like:
Once Upon A Time In Montréal
by Murray A. Lightburn
The folk artist explores grief through these smooth and soulful tracks.
go to album
The St Buryan Sessions
by Sarah McQuaid
Recorded live at St Buryan Church, the latest from Sarah McQuaid is a showcase for the simple power of voice & guitar.
go to album
I Used To Be Sad & Then I Forgot
by Mr. Alec Bowman_Clarke
Alec Bowman perfectly captures the dark soil under the pastoral world of British folk with this collection of melancholy originals.
go to album
For My Love
by Kesang Marstrand
featured on Bandcamp Radio Jan 5, 2016
go to album
Sorry I'm So Sensitive
by Bea Stewart
The second EP from Northern Irish singer-songwriter Bea Stewart runs from gentle folk to pillowy pop ballads, all perfectly executed.
go to album
Michelle Stodart’s folk music captures hope in melancholy, addressing the transformational aspects of the most challenging times.
go to album
Veneer (20th Anniversary Deluxe Edition)
by José González
featured on Bandcamp Radio Aug 29, 2023
go to album
